Konsumtionsamhället - vägen till den totala lyckan?
Den polsk-tyske sociologen Zygmunt Bauman har i boken "Konsumtionssamhället" på ett föredömligt sätt beskrivit kounsumtionsamhällets olika mekanismer, betydelse och påverkan på samhällets utveckling och individnivå. Idag pluppar nya köpcenter upp ur jorden som svampar och shopping har förvantlats till någonting som ersatt andra sätt att umgås i samhället. Deltagande i olika typer av aktiviteter i politiska partier och andra organisationer står ofta långt ner på listan av engagemang till förmån för att vara en aktiv spelare i konsumtionsamhället som shoppare.

En av förutsättningarna för konsumtionsamhället är tvånget hos människor att hela tiden vilja eftersträva överflöd och känslan att tillgången till de senasta prylarna leder till status och en förhoppning om ökat lycka, samtidigt som det finns tydliga inslag av ekonomiskt hyckleri. Konsumtionssahället fungerar som djupt segregerande. De som lever i fattigdom hamnar snabbt utanför det som anses vara en viktigt social arena och som gör att du kan vara någon. I förlängningen riskerar det leda till ökat kriminalitet bland dom som inte passar in och utanförskapet förstärks. Om du inte har några pengar får du skaffa dig det genom kriminell verksamhet för att kunna köpa sådant som ger dig status och en starkare social ställning. Det finns helt enkelt ingen plats för de fattiga i det växande konsumtionsamhället.

Och just i dessa tider när inte minst ungdomsarbetslösheten växer så kommer de sociala och segregerande effekterna av det växande konsumtionsamhället bli allt tydligare. Kanske är det också jakten efter den nyaste och häftigaste prylen för att vara någon och få status som har lett fram till den allt ökande stressen bland barn- och ungdomar idag. Konsekvenserna är ökad psykisk ohälsa, inte minst gäller det unga tjejer.Det finns all anledning och fundera över sociala konsekvenser för samhället och den enskilda individen i spåren av ökad konsumtionshysteri.