Alkholens påverkan på samhället och arbetslivet

SNS presenterade nyligen boken "Alkoholen, samhället och arbetslivet" på ett seminarium. Boken är skriven av Gunnar Wetterberg som är samhällspolitisk chef på SACO. Syftet med boken är att försöka belysa alkoholfrågan, inte anbart utifrån ett folkhälsoperspektiv utan också hur det påverkar samhällsekonomin och produktiviteten i arbetslivet. Folkhälsoargumentet är viktiga, men det är ett problem att perspektiven inte är vidare. Den alkoholpolitiska debatten skulle behöva företrädare från fler sektorer som är engagerade och blev bärare av grunderna i den svenska alkoholpolitiken.

Enligt statistik som presenteras i boken så motsvarar samhällskostnaderna som en följd av för hög alkholkonsumtion ca 30 miljarder årligen. Av dessa kostnader så hamnar ca 10 % på arbetslivet, dels genom ökat antal arbetsplatsolyckor, dels genom arbete som inte blir utfört - produktivitetsminskningar.

Vad är då lösningen på problemet? Enligt Gunnar Wetterberg så är det för mycket fokus på missbrukarna och för lite på de s.k. riskbrukarna. Dessutom betonas att det är själva arbetslivet som är problemet, men det skulle förmodligen vara viktigt att sätta in insatser i arbetslivet eftersom det är där som människor i hög utsträckning finns. T. ex så skulle Folkhälsoinstitutet kunna spela en stor roll genom att ge utbildning i bemötande av personer som är riskbrukare samt bidra till att utveckla metoder för förebyggande insatser på arbetsplatserna. Utbildningarna bör främst rikta sig till personer i ledande ställning, men också till t. ex huvudskyddsombud.

Jag tycker visserligen det kan vara vettigt att intensifiera insatserna i arbetslivet, men frågan är om det inte vore ännu bättre att använda resurserna för insatser där barn- och ungdomar finns. Skolan och idrottsrörelsen borde då vara självklara, men även andra platser där barn- och ungdomar lever sina liv. Enligt en rapport om barn- och ungdomars hälsa i Stockholms län så har antalet unga i beroendevården ökat 75 % åren 1998-2004. Antalet som vårdas för skadligt bruk av alkohol bland kvinnor 16-24 år har nästan femdubblats från 1997-2006. Samtidigt är det inom denna grupp som den psykiska ohälsan fortsätter att öka. Detta är naturligtvis alarmerande siffror och så småningom ska dessa unga kvinnor som ökat sitt drickande mycket kraftigt ut i arbetslivet, men då är risken stor att det är för sent. Att börja jobba med riskbruket när människor kommit ut i arbetslivet är inte tillräckligt. Det måste göras insatser betydligt tidigare i livet för det skulle förmodligen minska problemen med riskbrukare och missbrukare i arbetslivet.