Andreas Falks blogg

Ökad öppenhet i tunnelbanan borde vara en självklarhet

2010-08-19T04:14:00.000-07:00

Moderaterna har alltid gjort sig kända för att vilja använda "hårdare tag" som enda metod för att förhindra lagöverträdelser. Förhindrandet av ganska få fuskåkare i T-banan är inget undantag. Men det finns en annan väg att gå. Vänsterpartiet föreslår idag att T- banespärrarna börjar slopas och att man börjar med de stora knutpunkterna där det passerar mest folk till och från arbetet varje dag.

Till skillnad från moderaterna så ser vänsterpartiet till behoven och resenärernas intressen. Det är ett perspektiv som finns i flera andra stora europeiska städer där T-banespärrarna slopats. Det gäller t.ex i Wien, Berlin, Helsingsfors och Hamburg.

Kostnaden för utbyggnaden av det nya spärrsystemet är omfattande. Det är pengar som istället skulle kunna användas till mer personal i T-banan som kan bidra till ökad trygghet och ökad informationsspridning. Många upplever idag otrygghet i T-banesystemet, varför det vore önskvärt med satsningar inom detta område. Självklart ska det också finnas biljettkontrollanter i T- banesystemet, men jag är alldeles övertygad om att människor kommer vara villiga betala för sin resa om de känner sig välkomna och möts av trevliga trafikvärdar istället. Man kommer vara beredd att betala för ökad trygghet och öppenhet.

http://www.dn.se/sthlm/v-vill-oppna-t-banesparrar-1.1156027

Med moderaternas politik blir signalen oerhört kluven; åk gärna med T- bana och kollektivt, men förvänta dig att det är svårt att ta sig in och förvänta dig inget trevligt bemötande. Det ska vara svårt att ta sig in och ut i det moderata T-banesystemet. Systemet prioriteras framför resenärernas behov.

På fyra sekunder!!!

2010-08-18T03:48:00.000-07:00

Vid dagens partiledarutfrågning av Maud Olofsson (c) i Sveriges radio P:1 lyckades hon med konststycket att inom fyra sekunder framföra fler dumheter än de flesta politiker lyckas med under ett helt år.

På frågan om den som är pensionär ska beskattas hårdare än den som lönarbetar, svarar Maud O (c) något i stil med; ja, eftersom de inte har samma behov av kläder och mat. Hallå alltså, vad menar hon egentligen. Kanske syftar hon på att maten för de gamla har försämrats så kraftigt att de inte orkar äta längre. Kanske har hon sett hur undernärda många är och därför dragit slutsatsen att de inte behöver lika mycket pengar till mat.

Några sekunder senare kommer nästa uttalande. Nu handlar det om utplanteringen av varg och när det kommer att genomföras. Svaret är att det kommer ske så snabbt som möjligt. Och då kommer vi förhoppningsvis få vargar "som uppträder mer normalt". Hallå alltså, är det inte just ett normalt bettende hos en varg att jaga och ta älg, rådjur osv. Att jägarna sedan blir tokiga över detta, har ju ingenting med huruvida vargen är normal eller inte. Det onormala är att många jägare vill skjuta bort större delen av vargen för att de ska kunna jaga ifred.

Till slut skrek Alicia rakt ut och jag stängde av radion för att undvika framtida trauman.

Satsa på "cykelbutler" i Stockholm

2010-08-17T06:37:00.000-07:00

Jag har upptäckt det underbara med att cykla till och från jobbet. Det blir ca 1,4 mil/dag. Det ger gratis motion, frisk luft, bidrar till en renare miljö och man mår bättre psykiskt och fysiskt. Faktum är att det faktiskt är ganska många som cyklar. Detta trots att Stockholm är en enormt dålig cykelstad och obefintliga satsningar görs för att förbättra tillgänglighet och service för cyklister. Det är oerhört trångt och cykelnätet är inte tillräckligt utbyggt. Det leder ofta till en påtagligt ökad olycksrisk och stämningen blir ofta dålig mellan cyklister, fotgängare och bilister. Att det är så dåligt gör naturligtvis att det är färre som tar cykeln än vad som skulle vara möjligt att uppnå. Det är dåligt för miljön och den enskildas hälsa.

Jag anser därför att följande satsningar borde göras för att stimulera ett ökat cyklande och för att redan belöna dom som redan cyklar kontinuerligt:

Gör en ordentlig satsning på utbyggnad av cykelnätet och bredda nuvarande cykelbanor. Tillskapa också särskilda omskörningsfiler.
Ordentliga servicestationer för cykel längs med de mest trafikerade cykelbanorna. Dessa ska vara bemannade med en "cykelbutler" som kan serva cykeln, men också springa ärenden som man sedan kan hämta på hemvägen.
Det borde finnas cykelkärror till uthyrning. Det är bra om man t. ex vill handla på hemvägen.
Boklåningsautomater borde även kunna sättas upp längs de stora cykelbanorna (inte bara i tunnelbanan). Även uthyrning av film borde funka.
Dagis och förskolor bör i högre utsträckning förläggas i anslutning till de stora cykelstråken, så att det blir enkelt att lämna sitt barn även när man cyklar.
En stor reklamkampanj med fördelarna med att cykla till och från jobbet och på fritiden borde initieras omedelbart.

Det finns säkert ännu fler och bättre förslag för att göra Stockholm till attraktiv cykelstad för alla. Låt oss driva dessa frågor stenhårt i valrörelsen för hälsan och miljöns skull.

Jakten på medelklassväljarna i Stockholm

2010-08-16T06:38:00.000-07:00

Socialdemokraterna presenterar idag förslag på DN debatt hur "livspusslet" ska förenklas genom att erbjuda lite olika tjänster i tunnelbanan. Du ska lämna din tvätt, beställa mat, handla, jobba på nätet mellan stationerna och lämna barnen på dagis precis ovanför tunnelbanan.
http://www.dn.se/debatt/nar-ska-vi-stockholmare-fa-tid-att-alska-och-skratta-1.1153624

Jag kan tycka att en del av dessa tjänster är ganska tilltalande och det är lätt att känna igen sig i en situation där det ibland är svårt att hinna med allt. Det finns så mycket man vill hinna med på fritiden, men det finns också ett yttre tryck på sånt som måste hinnas med som t. ex laga god och ekologisk mat, hålla sig i fysisk form och hålla kontakten med alla goda vänner. Även om detta är roliga saker, så kan det ibland leda till negativ stress.

För mig påminner förslaget om RUT-tjänster i hemmet, fast här är det fråga om en sorts mobila RUT-tjänster i tunnelbanan som jag antar ska subventioneras via landstingsskatten. Om man ändå ska erbjuda skattesubventionering av den här typen av tjänster, vilket jag inte tycker, så skulle det väl vara lika bra att någon kom hem till mig och diskar, lagar mat och tvättar osv.

Det finns två förslag som bättre skulle bidra till att minska stressen. Förkorta arbetstiden och låt fler arbeta istället för att några ska jobba för mycket. Då skulle man hinna med det som (S) ska utföras av privata utförare i tunnelbanan. Inför livskunskap som obligatoriskt ämne i skolan där man får lära sig hantera privatekonomi och planera sin vardag tillsammans för att den skall fungera bra. I filmen "baddjävlar" av Lars Molin förekommer citatet "överklassen skyr inga medel". I årets valrörelse gäller - "partierna skyr inga medel för att vinna medelklassväljarna i Stockholm".

Vårrödgrön budget - en kompromiss som gjorde politiken bättre

2010-05-05T07:23:00.000-07:00

Den gemensamma vårbudget som presenterades av de rödgröna måndagen den 3 maj skulle kunna läsas som tre förslag men ändå som ett. Det blir väldigt tydligt i förslaget vad som är vänsterpartiets, socialdemokraternas och miljöpartiets förslag. Och till skillnad från en del kritiker som menar att vänsterpartiet tvingats vika sig för mycket, t. ex i skattefrågorna, så anser jag att det blivit en perfekt mix av det bästa från varje parti.

Det är bra att vi inte höjer skatter för de med allra lägst inkomster. Det är bra med kraftfulla ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. Det är bra med ytterligare 12 miljarder till kommuner och landsting.

Det talas ofta om kompromisser som någonting dåligt. Mina erfarenheter från politiken är snarare tvärtom och det tycker jag de rödgrönas vårbudget "Ny färdriktning" är ett mycket bra exempel på.

Förslagen och reformerna är bra, men det finns dock vissa problem och oklarheter kring finansieringen. Inte minst tycker jag det gäller infrstruktursatsningarna. Det oroar mig mer att vänsterpartiet säger sig acceptera det penningpolitiska ramverket där prisstabilitet och inflationsbekämpning ska vara överordnat målet om full sysselsättning, än att vi inte fick igenom skattehöjningar för dom med lägst inkomster.

Ibland blir kompromissen sämre politik. I det här fallet blev det bättre.

Sent ska syndaren vakna

2010-04-28T06:09:00.000-07:00

http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/allsvenskan/article7036840.ab
SEF:s ordförande Bosse Johansson har äntligen förstått att det kanske inte var så lyckat att starta Allsvenska fotbollssäsongen när vintern fortfarande har ett hårt grepp om Sverige. De flesta, utom möjligen SEF då, känner till att Sverige har fyra årstider och att det under ganska långa perioder är ett tämligen bistert klimat. Under maj, juni, juli och augusti kan det vara ganska grönt och skönt om vädergudarna visar sig från sin bästa sida.

Spelmässigt är Allsvenskan på en mycket låg nivå. Förvånandsvärt låg med tanke på att de flesta spelare är heltidsanställda och spelar tämligen mycket fotboll varje vecka. Spelets kvalitet är kanske inte det som har lockat publikens intresse i första hand, utan snarare identiten med ett visst lag, ett allmänt stort fotbollsintresse och stämningen inför och under matcherna osv.

När man nu skulle tvingas kolla på sitt favoritlag i vindpinande kyla med stora snövallar runt planen och planer som är allt annat än gröna och påminner om bondens leråker. Då kommer inte publiken. Spelkvaliten sjunker ytterligare (många har ju svårt att ta ner en boll på bra planer) och samtidigt höjs biljettpriserna. Snart kommer värmen och planerna börjar bli bra och många med mig skulle säkert vilja kolla på lite fotboll live och uppleva stämningen. Men så blir det inte. Snart är det 2 månaders speluppehåll.

Nu börjar SEF inse sitt misstag. Det är bra, men skadan är redan skedd för svensk fotboll.

Det är skillnad på vinst och vinst

2010-04-22T03:50:00.000-07:00

Debatten om vinstdrivande välfärdstjänster som finansieras av skattepengar har debatterats till och från under en period och kommer förmodligen bli en viktig fråga i valrörelsen. Åtminstone om delar av vänstern får bestämma. Borgerliga politiker, men även socialdemokrater hävdar att det inte finns några problem med att t. ex privata vårdföretag gör vinst på skattebetalarnas bekostnad. Det viktigaste måste väl ändå vara att den privata utföraren ger kvalitativt bra och tillgänglig sjukvård.

Utvecklingen mot en kraftig ökning av privata utförare inom offentlig sektor har drivits fram medvetet under många år av borgerliga tankesmedjor och organisationer som t. ex Vårdföretagrna, Timbro och Svenskt Näringsliv. Dessa organisationer har gjort förarbetet och sedan har det bara varit för Moderaterna och deras jasägare i övriga borgerliga partier att genomföra politiken i praktiken.

I spåren av politiken har följt många allvarliga konsekvenser; svårare att planera sjukvården, vårdkedjor slås sönder, en alltmer efterfrågestyrd vård och s.k. vårdmarknad där de stora hela tiden köper upp de små. De stora som dominerar är Carema, Aleris och Capio. Dessa gör ofta stora vinster som går långt utöver normala vinstmarginaler. De utnyttjar alla tänkbara kryphål i svensk skattelagstiftning för att slippa betala skatt och det är en myt att de återinvesterar en stor del av sin vinst i utveckling av verksamheten.

Dessa övervinster som stora riskkapitalbolag gör på skattebetalarnas insatta pengar och som de sedan varken återinvesterar eller betalar skatt på till svensk välfärd, kan aldrig rättfärdigas eller accepteras.

Detta är ena sidan av myntet. För det är inte rimligt att rakt av driva uppfattningen att all vinst ör av ondo och aldrig kan tillåtas. Det finns ju mindre privata verksamheter, som t. ex en liten fotvårdsmottagning som startas av 3 personer och där dom kanske endast tar ut ca 1% i vinst/år och där det mesta går tillbaka tillbaka till verksamheten. Det är naturligtvis inte dessa företag och vinster som ska stoppas. Detsamma gäller idella organisationer och även de som drivs av landstinget. En viss vinst och överskott måste naturligtvis accepteras. Det är skillnad på vinst och vinst.

Bra överenskommelse för miljön och demokratin!

2010-04-20T01:49:00.000-07:00

Dom rödgröna partierna har äntligen kommit överens om hur Förbifart Stockholm ska hanteras. Överenskommelsen innefattar omfattande satsningar på utbygd kollektivtrafik i Stockholmsregionen. Med tanke på befolkningstillväxten i regionen, en ökning med ca 40 000 människor/år så är det helt nödvändigt för att kunna öka andelen som åker med kollektivtrafiken istället för bil.

Förbifart Stockholm har länge varit en svår fråga inom SVMP att lösa. Nu har man enats om att en folkomröstning ska hållas i september 2012. Det är en lösning som delvis tvingats fram av oenighet. Demokrati är naturligtvis starkt. Det är fråga som engagerar många. Enskilda, miljörörelsen och näringslivet. Nu ges förutsättningar till en ordentlig offentlig debatt när folket slutligen avgör om pengarna ska gå till kollektivtrafik eller en ny miljöförstörande väg.

Det finns dock vissa risker med folkomröstning. Vi får svårt att med full trovärdighet gå ut och lova i valrörelsen att vägen inte kommer byggas. Det slutliga ställningstagandet har ju flyttats till folket 2012. Vi kan naturligvis ändå prata för kollektivtrafik och mot vägar i valrörelsen men det blir mer på det allmänna planet.

Man kan också känna oro för att folkomröstningskampanjen kommer ta mycket kraft av partikamrater, partiorganisation och den rödgröna regeringens arbete att göra Sverige mer jämlikt och rättvist. Risken finns att viktiga politiska reformer inte genomförs.

Faniansieringen av hälso- och sjukvården i framtiden avgörs av politiska beslut – inget kommer vara ödesbestämt!

2009-09-21T07:43:00.000-07:00

Den unge vänsterpartisten och ekonomen Erik Hegelund har skrivit debattskriften ”Finansieringen av hälso- och sjukvården till 2030”. ´Debattskriften är att betrakta som en motskrift och ett försök att bemöta alla borgerliga debattskrifter om att finansieringen av hälso- och sjukvården i framtiden inte är möjlig utan sänkta skatter och en högre grad av egenfinansiering via privata försäkringar. Ett alternativ scenario skissas där slutsatsen är att några skattesänkningar inte är nödvändigt, men inte heller skattehöjningar. Det avgörande är dels att skattepengarna används effektivt, dels att en effektiv arbetsorganisation utvecklas i nära samverkan med personalen. Undersökningar visar nämligen människor är beredda betala tämligen mycket i skatt om man känner sig trygg med att pengarna går till hälso- och sjukvård.

Debattskriften fyller verkligen ett behov. Det har varit magert med skrifter från vänsterdebattörer som vågar föra en mer förutsättningslös diskussion om finansieringsfrågorna inom hälso- och sjukvården. De argument som framförts från vänsterdebattörer är ofta enkelspåriga och skriker efter höjda skatter, mer resurser och att offentligt ägande är den avgörande faktorn för framtiden.

Här ges delvis en annan bild. Det läggs mycket stor tonvikt vid ersättningssystemens utformning och att ägandeformen är ganska ointressant om ersättningssystemen styr fel. Det är lika lätt att instämma i den uppfattningen, som det är svårt att utforma ett perfekt ersättningssystem, om det överhuvudtaget kommer att vara möjligt. Det är oerhört positivt att en vänsterdebattör äntligen vågar säga att det mest avgörande inte är ägandeformen. Jag kan å andra sidan känna att resonemangen hade tjänat på om diskussionen om ersättning satts in i en bredare kontext där styrning inom sjukvården generellt berörts. Jag tänker då på vilka konsekvenser beställar- utförarmodellen haft och hur beställare respektive ägarstyrning fungerat och fungerar.

Skriften sammanfattar på ett förtjänstfullt sätt argumenten mot ett ökat inslag av privata försäkringar, höjda patientavgifter, ytterligare privatisering och vårdsparkonton och varför det inte skulle vara lämpliga lösningar på den framtida finansieringen. Sedan drivs tesen att det förmodligen finns möjlighet att öka produktivitet och effektivitet på lite olika sätt. Tyvärr blir det mest lite uppkast som inte analyseras djupare och utvecklas. Det är en stor brist, jag kan samtidigt ha förståelse för det av tidsskäl och utrymmesskäl. Det vore önskvärt om någon kunde fördjupa sig i dessa ämnen framöver.

Det jag tänker på är följande. I skriften står det att alltfler får sitt sjukvårdsbehov tillfredställt inom primärvården och närsjukvården, vilket generellt sett är billigare än inom slutenvården vid sjukhus. Det är förvisso sant, men samtidigt vet vi att politiker tenderar har svårt att hålla emot när det ställs krav på ökade resurser till sjukhusen. Det leder ofta till att närsjukvården får mindre pengar och därmed produceras betydligt mindre än vad som kanske vore befogat. Det vore förmodligen också befogat att se över vad som görs på respektive sjukhus. En operation är betydligt mycket dyrare på ett Universitetssjukhus jämfört med ett bassjukhus. Även här skulle det förmodligen finnas resurser att hämta om rätt saker gjordes på rätt ställe.

Bättre samordning av journal- informationssystem har landstingen jobbat med under en mycket lång tid, men inte riktigt lyckats. Förmodligen delvis beroende på att var och en har kört sitt eget race. Jag försvarar det kommunala självstyret, men i det här fallet hade nog en stark statlig styrning från början varit önskvärd. Nu är jag rädd för att skadan redan är skedd och luften gått ur många.

Effektiviseringar genom att medicinska personalen inte ägnar så mycket tid åt administrativt arbete. Det är säkerligen riktigt. Landstingen har ju delvis gjort om polisens misstag att ta bort sekreterarna. Samtidigt tycker jag man ska titta närmare på detta. Sjukvårdspersonal och i synnerhet läkare har ju en rad uppgifter som är föreskrivna i lag, som t ex journalföring, vårdplanering och skriva diverse intyg osv. Från den politiska nivån ställs dessutom allt högre krav på kvalitetsuppföljning osv. Det är säkerligen bra, men frågan hur mycket av allt detta arbete som kan utföras av renodlad administrativ personal istället för sjukvårdspersonal.

Det finns ett stycke som heter ”politisk prioritering”. Det är mycket kort och ger ett oseriöst och förvirrat intryck. Jag skulle gärna se ett mer utvecklat resonemang om vilka prioriteringar som skulle vara möjliga i framtiden utan att för den delen äventyra en solidarisk finansierad hälso- och sjukvård. I skriften sägs att staten ska ta över ansvaret för forskningen vid KS. Det mesta av forskningen är statligt finansierad och mycket av den bedrivs vid KI. Sedan förespråkas någon sorts omfördelning från rättsväsende till sjukvård eftersom befolkningen blir äldre och därmed kommer det begås färre brott i framtiden. Den här typen av obearbetade stycken kunde en i övrigt i många delar intressant skrift varit utan. Kanske kunde det funnits ett kapitel på slutet ”Intressanta frågeställningar att fördjupa sig i” eller något sådant.

Avslutningsvis vill jag tacka för en debattskrift som väcker många intressanta tankar utifrån ett vänsterperspektiv. Den utmanar många av de ganska förenklade resonemang som tidigare och ofta framförts från vänsterdebattörer i ekonomiska frågor. Dessa frågor är alldeles för viktiga för att lämna över till populistiska höger och vänsterekonomer. Jag hoppas verkligen att många inom vänstern som tror på en alternativ väg tar till sig denna skrift och att de särskilt noterar vad som står på sidan 49; ”Vi gör oss själva en otjänst om vi tror att huvudmannaskapet och ägandeformen är den avgörande orsaken kring samtliga problem inom välfärdssektorerna”.

Hur står det egentligen till med demokratin på landstingsnivå?

2009-09-18T06:14:00.000-07:00

Just nu har partiernas nomineringsprocesser till respektive listor inför kommande val påbörjats. Politiker uttrycker ganska ofta att de gärna vill ställa upp som kandidat till kommunfullmäktige och riksdagen, men de är inte särskilt intresserade av landstingsvalet. En del av orsakerna till varför det är på just det sättet diskuteras i en nyligen utkommen rapport om partidemokrati på landstingsnivå, ”Partidemokrati på landstingsnivå” av Gissur Ö. Erlingsson vid Lindköpings Universitet (Se länk). http://www.liu.se/polopoly_fs/1.40200!Rapport_2009-2.pdf

Det finns förhållandevis mycket forskning om lokal demokrati, men väldigt lite om partidemokrati på landstingsnivå. Just därför känns rapporten intressant och som ett viktigt bidrag till någonting som många inom de politiska partierna brottats med under en längre tid. Varför är det så mycket svårare att få förtroendevalda intressera sig för landstinget och hur står det egentligen till med demokratin?

De viktigaste slutsatserna i rapporten är inte särskilt överraskande, utan de känns ganska väl igen: Slutsatserna kan sammanfattas på följande sätt:
Landstingens ansvarsområden är svårtstyrda och komplexa och därmed svårt för lekmän att begripa
De professionella tjänstemän (som ofta har en bakgrund i vården som läkare) och som ansvarar för genomförandet är starka i sin roll och jobbar ofta med självständiga agendor
Landstingspolitikern är ofta anonym
Landstingspolitiker är ofta inte själva nöjda med hur demokratin fungerar
Fritidspolitiker i landstinget har svårt att kombinera vardagslivet med uppdraget (Hänger naturligtvis ihop med komplexiteten)
Två klyftor – en mellan fritidspolitiker och heltidspolitiker, den andra mellan landstingsgrupp och partiorganisation
Den som känner starkt för folkrörelseidealet har anledning att känna sig orolig för hur landstingsdemokratin fungerar

Svårigheten med att få genomslag för fattade beslut ute i organisationen hänger naturligtvis samman med starka professioner, men det finns även andra förklaringar. Det är ofta långt mellan politiken och verksamheterna ute på golvet där besluten ska få genomslag. Detta kan till viss lösas genom att landstingspolitiker med hjälp av tjänstemännen gör bättre uppföljningar. Men det är också viktigt att politiker själva för nära dialog med verksamheten.

Inför beslutsfattandet är det viktigt att landstingspolitiker skaffar underlag från olika håll. Det räcker inte med tjänstemännens yttranden utan det gäller att skaffa sig en bild direkt från verksamheten. Detta i kombination med komplexiteten gynnar naturligtvis heltidspolitiker som med hjälp av sina ev politiska tjänstemän får ett uppenbart kunskapsövertag. Bristen på kunskap och det faktum att många fritidspolitiker ofta kommer in sent i beslutsprocessen leder med automatik till ett politikens A och B lag. Detta tenderar att bli särskilt tydligt i landstingspolitiken.

Anonymiteten kan visserligen vara ett problem, men det är delvis beroende av om man är landstingspolitiker i större eller mindre landsting. När jag själv var landstingspolitiker i Värmland (fritidspolitiker) så var jag inte alls anonym, åtminstone inte i min valkrets. Den nära kontakten med väljarna var ofta positiv ur demokratisynpunkt, men när medborgare började rikta direkta hot, så hade man kanske uppskattat anonymitet. Men så ska det ju inte behöva vara. I storstadsregionerna blir kanske anonymiteten mera påtaglig och därmed blir också landstinget mindre intressant.

Många uppfattar förmodligen landstinget som svårt att styra, påverka och en ganska diffus och svårgreppbar verksamhet som styrs i det tysta av professionella tjänstemän och politiker. Det säger sig självt att detta kanske avskräcker från att ge sig in i landstingspolitiken. Men det borde egentligen vara annorlunda eftersom landstinget hanterar en stor mängd skattepengar som går till så viktig verksamhet som sjukvård och kollektivtrafik. Detta är ju trots allt frågor som många är engagerade i, men man kopplar sällan ihop det med landstinget och dess politiker.

För att försöka förbättra situationen tror jag det kan vara viktigt att alla landsting inrättar permanenta demokratiutskott/beredningar där demokratifrågorna utifrån det specifika landstinget diskuteras och hålls levande. Demokratifrågorna kommer inte upp på agendan om det inte finns ett särskilt forum.

När det gäller att locka fler politikers intresse för landstinget har naturligtvis partierna ett särskilt ansvar. Och jag tror faktiskt att de kan göra mer än vad som görs idag. Mycket handlar om att komma ut till partorganisationen och informera och debattera om landstingsfrågor. Dom kommer inte till landstingsgruppen. Särskilda utbildningsinsatser är viktigt. Mycket utbildning om vad landstinget gör och hur man kan jobba som politiker i landstinget på ett smart sätt för att ge uppdraget meningsfullhet. Ta fram strategier för hur fritidspolitiker kan stödjas i sitt uppdrag.

Men läs rapporten och bilda er en egen uppfattning. Detta var mina funderingar.

Fritidsintresset för alla!

2009-09-15T03:42:00.000-07:00

Sportfiske har alltid varit någonting som jag fascinerats av. Det är en underbar fritidssysselsättning som man kan ägna sig åt såväl höst, vinter, vår och sommar. Det är också oerhört enkelt och kan därför tillämpas av alla. Det som jag alltid lockats av med sportfiske är att det får så många känslor att komma i gungning. Det handlar om spänning, besvikelse, förväntan, stolthet och inte minst känslan av att jag måste ut igen på nästa fisketur.

Sportfisket spelar också en viktigt roll i natur- och miljövårdande arbetet av våra gemensamma vattendrag. På samma sätt som ornitologerna uppmärksammar förändringar hos olika fågelarter och kopplar det till förändringar i miljön, så gör sportfiskaren samma koppling mellan olika fiskarters utveckling och vattenmiljön. Sportfisket omsätter naturligtvis stora summor pengar och utgör en viktig del av turistnäringen, men det är långt ifrån den rovkapitalism som kännetecknar yrkesfisket. Många sportfiskare gör idag fantastiska insatser för att förbättra vattenmiljön så att vi även i framtiden ska kunna njuta av rena och livskraftiga åar,sjöar och älvar som kan erbjuda många trevliga stunder för alla som vill prova på sportfisket.

Förutom själva spänningen och glädjen med sportfiske, så är gemenskapen med andra som brinner för samma sak en viktig del av själva fisket. Självklart är det kul att åka ut med kompisar som är intresserade, men det kan också vara värt att ansluta sig till någon fiskeklubb för att komma iväg. Då får man också möjlighet att prova på fiske som tävlingsverksamhet, vilket ger sportfisket ytterligare en dimension.

Här kan du se en bild från i somras när jag, pappa och min syrras kille var och fiskade regnbåge i Kloten/Malingsbo. Jag vill inte skryta, men jag fick faktiskt fem, pappa ingen och syrrans kille två.

Från problembeskrivning till alternativ politik - det börjar bli bråttom

2009-09-11T05:30:00.000-07:00

Har precis läst rapporten "Högerpolitiken klyver Sverige" http://vansterpartiet.se/images/stories/media/dokument/rapporter/Hgerpolitiken_klyver_Sverige_-_mallad_09_09_09-1.doc som tagits fram av en ny arbetsgrupp inom ramen för det rödgröna samarbetet. Sedan tidigare finns ju ett antal arbetsgrupper som ska forma en gemensam politik för att vinna valet 2010. Den nya arbetsgruppen har till uppgift att som man skriver "gå husesyn i folkhemmet".

Jag tror det kan vara klokt att ta fram ett antal rapporter som beskriver verkligheten så som det faktiskt har blivit med borgerlig politik. Det är ett samhälle som alltmer har dragits isär. Ökade ekonomiska och sociala skillnader. Samtidigt ser jag risker med att beskriva Sverige som ett land där ingen välfärd längre existerar och att allting var oerhört bra innan den borgerliga alliansen tog över 2006. Det fanns naturligtvis brister innan, men skillnaden är att skillnaderna nu har ökat ytterligare. Det förs nu en medveten politik för att skillnaderna mellan dom som redan hade mycket och dom som redan hade det ganska knapert. Utgångspunkten måste vara, allt var inte bra tidigare heller, men nu går det åt fel håll och vi har förslag som kommer minska skillnaderna och stärka välfärden.

Det är meningslöst att ifrågasätta om samarbetet är bra eller inte. Nu är det bestämt att de rödgröna ska forma en gemensam politik för ett annat och bättre Sverige. En grundförutsättning för att lyckas är att vi tänker positivt. Jag ska dock inte sticka under stolen med att jag känner en viss oro för att någon form av gemensam regeringsplattform ska presenteras föränn i augusti. Det riskerar leda till alltför mycket spekulationer om vilka frågor man är överens om. När valet nu blir en tydligare kraftmätning mellan två block och två statsministerkanditater i presidentliknande former så blir frågan om regeringsduglighet särskilt framträdande. Därför blir det särskilt viktigt att enas om de stora dragen i politiken i hysat god tid, inte minst den ekonomiska politiken. Jag hoppas därför att vi ganska snart kommer få se tydliga avtryck från de andra arbetsgrupperna som har till uppgift att presentera gemensam politik. Jag är fortfarande optimistisk.

Stanna hemma från Sydafrika Sverige!

2009-09-10T01:36:00.000-07:00

Igår spelade det svenska fotbollslandslaget VM- kvalmatch mot Malta. Efter att med nöd och näppe klarat av Ungern i lördags trots bra spel, så skulle väl inte matchen mot Malta föranleda några större problem. Snarare handlade det om att göra så mycket mål som möjligt. Men som många gånger förr när svenska landslag ska spela mot klart sämre motstånd, så framstår det svenska spelet som desperat, stressat, krampaktigt och utan tanke och fart. Individuellt skickliga spelare faller in motståndarens tankar och tempo och börjar agera stressigt.

Igår blev det verkligen stressigt. När matchklockan stod på 80 minuter var ställningen fortfarande 0-0 och grabbgänget i soffan utbrast unisont ; vad fan är det som händer? En minut senare var det 1-0 till Sverige genom ett helt underbart självmål i klass med dom man brukade få se på division 6 och 7 matcher i de värmländska skogarna.

Nu har landslaget tagit de nödvändiga poängen så långt och VM drömmen lever. Självklart vill alla svenska fotbollsälskare att Sverige ska till VM, men om vi ska vara riktigt ärliga; vad ska Sverige till Sydafrika att göra. Det bästa hade förmodligen varit om Sverige inte gick vidare och gråsossen Lagerbäck fick gå och ersättas med någon som kan tänka modern fotboll tillsammans med nya spelare. Ser gärna att Glenn Strömberg tar över rollen som förbundskapten.

Ny strid inom psykiatrin - till vilkens nytta?

2009-09-09T02:26:00.000-07:00

Landets psykiatriker går nu till frontalangrepp mot Socialstyrelsens förslag att förorda samtalsterapi och KBT som första behandling vid depression istället för läkemedel. Den massiva kritiken gör nu att beslutet kommer föresenas.

Det är inte första gången det blåser till strid inom psykiatrin om vilka behandlingsmetoder och terapiformer som ger bäst resultat och bidrar till att patienter med t ex depression eller ångest kan tillfriskna. Det naturliga borde vara att patienten står i centrum, men ibland får man känslan att det snarare handlar om läkare och terapeuters egna intressen. Patienterna hamnar ofta i kläm i en hetsig ideologisk strid som ofta innehåller övertoner om att den ena behandlingsmetoden är värdelös, medan den andra löser alla problem.

Ofta har diskussionen om vad som är gångbara behandlingar slagit precis som en klockpendel. Ibland har det varit psykodynamisk terapi(PDT) som ansetts vara den enda rätta behandlingen, under 80- talet så kom de s.k. "lyckopillren" och då skulle det skrivas ut till allt och alla. Nu är trenden att Kognitiv beteendeterapi(KBT) ska användas i första hand. Konsekvensen blir att de som jobbar med psykodynamisk terapi blir krängta och inte förstår någonting. De ideologiska behandlingsstriderna rasar vidare.

Jag har själv en kortare tid jobbat inom psykiatrin som skötare och sett dessa strider på nära håll och det har aldrig gynnat patienten. Personligen har jag också erfarenheter av psykisk ohälsa, eftersom jag under många år haft problem med panikångest. Det var under en rad av år svårt att hitta någon som kunde hjälpa mig med mina problem, men när jag flyttade till Stockholm kom jag i kontakt med en terapeut som kombinerade psykodynamisk terapi tillsammans med kognitiv beteendeterapi på ett bra sätt. Det gav ett fantastiskt resultat och idag är mitt hälsotillstånd betydligt bättre utan att jag behövt ta några som helst mediciner.

Det är dags att psykiatrin kommer ifrån "svart och vit debatten". Bäst för patienten är förmodligen om olika typer av behandlingar kan kombineras och anpassas till varje enskild individs behov. Helt avgörande är också att behandlingsrealationen mellan terapeut och patient fungerar. Om det inte gör det så måste det vara enkelt att byta terapeut.

Här kan du läsa om psykiatristriden i Svenska Dagbladet:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3489075.svd

Många nya böcker om andra världskriget

2009-09-08T06:49:00.000-07:00

Andra världskriget tycks även fortsättningsvis röna ett stort intresse bland allmänheten och särskild historieintresserade. Det kommer hela tiden nya och intressanta böcker och inte minst gäller det nu. Det är inte utan att man ibland känner en viss stress över att inte hinna läsa alla böcker. Det skulle naturligtvis vara helt omöjligt och förmodligen heller inte nödvändigt, eftersom det sker en del upprepningar. Många böcker om andra världskriget är ofta fulla av detaljer om militära strategier, information om vapen och diverse flygplanstyper osv. Den typen av militärhistorisk litteratur fyller säkerligen sin funktion. För egen del känner jag ett större intresse för andra världskriget och viktiga politiska ställningstaganden. Särskilt intresse har jag känt för den svenska regeringen och riksdagens agerande under andra världskriget. På det temat finns ett antal intressanta biografier: Den är en biografi om Sveriges utrikesminister Christian Gunther av Henrik Arnstad, http://www.christiangunther.se/, den andra är en biografi om Torgny Segerstedt av Kenne Fant, http://www.svd.se/kulturnoje/litteratur/artikel_35397.svd

Dessa biografier vill jag verligen rekommendera varmt om intresse finns för andra världskriget och Sveriges agerande. Det ger en bra bild av den svenska debatten med utgångspunkt från två personer som spelade en avgörande roll i den debatten och varför det blev som det blev. Rätt eller fel.

Just nu läser jag en tämligen ny bok av den brittiska historikern Antony Beevor om D- dagen. Han har tidigare skrivit bl.a. böcker om Spanska inbördeskriget och Slaget om Stalingrad. Ganska snart kommer han komma ut med en bok som behandlar hela andra världskriget. http://sv.wikipedia.org/wiki/Antony_Beevor

Alldeles nyligen har Svante Nordin kommit ut med boken "Fyra som förde krig", (kan köpas på boklubben Clio). Clio är en superbra boklubb för historiskt intresserade. De anordnar föredrag och historiska resor dessutom. Rekommenderas!

Det finns alltså all anledning att se fram mot mycket härlig höstläsning om man är intresserad av historia och andra världskriget. Jag antar att det blir som vanligt att detta ämne kommer avhandlas när man träffar sina kompisar över några bira. Krig bruykar vara ett hett samtalsämne, både dåvarande och nuvarande.

Bekämpa Timbros förslag om vårdsparkonton!

2009-09-08T05:53:00.000-07:00

Den borgerliga tankesmedjan Timbro presenterade nyligen en rapport vid namn "Hälsosamt sparande". Förslaget som presenteras syftar till att importera ett amerikanskt system med vårdsparkonton som människor skattefritt samlar ihop till. På så sätt skulle vi gå från en solidariskt finansierad sjukvård till en modell där varje enskild individ betalar efter betalningsförmåga. Detta skulle naturligtvis leda till en djup och onödig orättvisa. Varför slå sönder en framgångsrik modell för att istället införa något som USA vill bort ifrån?

Skälen som Timbro anger för att överge en framgångsrik modell är att resurserna inte kommer räcka i framtiden, utan att genomföra omfattande skattehöjningar. Dessa uppfattningar bygger ofta på märkliga prognoser av borgerliga ekonomer vars främsta syfte tycks vara att ge argument för införandet av en annan mer ojämlik modell.

Till och med Svenska Dagbladets ledarsida tycks uppfatta brister i Timbros förslag. De skriver: "Hur ska människor kunna spara till de summor som krävs när marginalerna redan är små? Ja det kan verkligen fråga sig och särskilt när vi nu ser och vet att borgerlig politik alltid leder till ökad arbetslöshet med ökade inkomstlyftor som en direkt konsekvens. Svenskan tycks även inse att vårdsparkonton kommer leda till "vård på ojämlika villkor"Svenskan pekar också mycket riktigt på att "det kommer kräva en högre grad av marknadsanpassning". Det är naturligtvis detta som är meningen, att driva på marknadsanpassningen. Tyvärr så sker detta redan idag, inte minst i Stockholms läns landsting där sjukvården alltmer förvandlas till vilken vara som helst. Låt oss gemensamt försvara den solidariskt finansierade sjukvården och se till att höj era röster mot Timbros förslag.

Här kan du läsa artikeln där Timbro presenterar sitt förslag om Vårdsparkonton och ledaren i Svenskan:

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3478431.svd
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_3483801.svd

EU förhindrar en progressiv politik på lokal nivå!

2009-05-27T04:49:00.000-07:00

För många känns kanske frågorna som behandlas i EU- parlamentet långt borta, men faktum är att de beslut som fattas där på ett påtagligt sätt påverkar den lokala politiska nivån i kommuner och landsting. Enligt uppskattningar som gjorts så har omkring 70 procent av de frågor som diskuteras politiskt i EU koppling till kommuner och landsting. Det kan t. ex handla om miljö, arbetsmiljö, arbetstider, tillsynsfrågor och EU:s påverkan på kommunerna i sin roll som tjänsteproducent. På ett flertal områden riskerar EU:s regler och lagar att försvåra för kommun och landstingspolitiker att bedriva en progressiv politik på lokal nivå som prioriterar medborgarnas bästa framför marknaden. Här kommer fyra exempel på hur EU genom sin styrning försvårar:

Varje år spenderas mer än 400 miljarder på offentlig upphandling i Sverige. I relation till bruttonationalprodukten så är det något av de mest omfattande i hela EU, ca 23 procent i förhållande till Sveriges BNP. Vänsterpartiet anser att den offentliga upphandlingen måste kunna användas på lokal nivå för att ställa tydliga krav på närproducerat, miljömål, kollektivavtal eller sociala hänsynstaganden. EU betraktar dock offentlig upphandling som en del av den inre marknaden, där marknaden och fria konkurrensen alltid prioriteras. Därmed försvårar EU möjligheterna att ställa progressiva krav inom miljö, djurrätt och sociala hänsynstaganden.

I Sverige har vi sedan länge allmännyttiga bostadsbolag. Bolagen drivs gemensamt utan vinstintressen och kan fungera som ett viktigt verktyg för att stärka hyresgästernas demokratiska inflytande. I Stockholm har de borgerliga ständigt bedrivit hetsjakt på allmännyttan och dess hyresgäster, men nu får de också draghjälp av EU för att påskynda processen. Under 2005 anmäldes det svenska systemet till EU- kommissionen av den Europeiska fastighetsägarunionen EPF. De privata fastighetsägarna menade att den svenska allmännyttan stred mot EU:s statsstödsregler och konkurrensregler. För att kommunerna ska få ha kvar sina allmännyttiga bostadsbolag måste de marknadsanpassas och drivas kommersiellt och med vinstsyfte. Sverige måste ta strid mot EU:s regler för att försvara den svenska allmännyttan och för att kommunernas handlingsutrymme vad gäller den lokala bostadsförsörjningen måste utvecklas.

Sjukvården ska främst beslutas i landstingen och den skall vara soldariskt finansierad utifrån den grundläggande principen om att alla människor ska ha samma rätt till en högkvalitativ hälso- och sjukvård utifrån behov. I september 2008 presenterade EU- kommissionen sitt förslag till sjukvårdsdirektiv. Direktivet syftar till att skapa ett borgerligt ”fritt vårdval” i hela EU och konkurrensutsätta vård. Det betraktar EU som en del av modernisering av offentliga sektorn. Vänsterpartiet anser att sjukvården ska förbli ett nationellt och regionalt ansvar. Samarbete mellan länder är bra, men det kräver verkligen inte att vård- och hälsotjänster avregleras.

Det finns ett omfattande ansvar för tillsyn bland kommunerna. Tillsynen kan beröra folkhälsa, livsmedel eller byggnadsverksamhet. Det omfattande och komplicerade lagstiftningsarbetet i EU försvårar ofta och ibland försämrar tillsynen på lokal nivå. Ett ex på där det blivit sämre är kontrollen av svenska fiskodlingar som blir färre efter att ett nytt EU direktiv införts. Vänsterpartiet vill verka för att den kommunala tillsynen inte försvåras av snåriga regler och lagar från EU.

Det är viktigt att du använder dina medborgerliga rättigheter och går och röstar i EU- parlamentsvalet söndagen den 7 juni. Genom att lägga din röst på det EU kritiska partiet – vänsterpartiet – så bidar du till att vi även fortsättningsvis ska kunna driva en progressiv politik på kommunal och landstingsnivå för miljö- och sociala rättigheter och för en sjukvård efter behov.

Andreas Falk

Tema EU: EU driver på marknadsanpassningen av sjukvården!

2009-05-27T01:56:00.000-07:00

När EU godkände tjänstedirektivet 2006 så tog vänsterpartiet ställning emot detta. På samma sätt är vänsterpartiet lika starka motståndare till EU:s nya avregleringsinitiativ, det så kallade patientrörlighetsdirektivet. Det syftar till att skapa ett borgerligt ”fritt vårdval” i hela EU och konkurrensutsätta offentlig vård. Därmed spelar EU de privata sjukvårdsföretagen rakt i händerna och uppfyller det som står högt upp deras önskelista.

Än så länge kan inte EU tvinga Sverige att privatisera sjukvården, men det kan mycket väl bara vara en tidsfråga innan EG- domstolen beslutar att den svenska offentliga sektorn utgör ett konkurrenshinder för privata tjänsteföretag. Det finns redan flera EG- domar som slagit fast att i princip alla tjänster har ett så kallat allmänt ekonomiskt intresse, även den offentliga sektorn. Den bilden förstärks nu av sjukvårdsdirektivet som skapar en marknad för sjukvårdstjänster i EU.

Genom sjukvårdsdirektivet blir det möjligt för EU patienter att söka vård utomlands och ”hoppa över kön”, vilket innebär att de ansvariga läkarna och politikerna tappar makten över prioriteringarna. Det leder också till att kostnaderna inte längre kan styras nationellt genom förhandsbesked om vård vilket leder till ökade kostnader för sjukvården inom hela EU. Den avreglering av sjukvården som genomförs från EU leder till en vård som styrs av efterfrågan och inte behov längre. Vård utomlands riskerar därför ske på bekostnad av inte lika resursstarka grupper med större vårdbehov.

Vänsterpartiet är väl medvetna om att det finns brister i sjukvårdens tillgänglighet och att köerna är för långa inom vissa områden. Men det är ett nationellt problem som måste lösas genom effektiviseringar och ökade investeringar i personal och behandlingar. Det fria vårdvalet i EU kommissionens förslag till sjukvårdsdirektiv bör istället ersättas med en rätt att få vård i en persons närmiljö. Det finns starkt för det i opinionsundersökningar som gjorts i EU som visar att hela 90 procent av medborgarna i EU vill få sin vård där de bor.

EU:s politik har också stor inverkan på ländernas folkhälsoinsatser. Det görs en del som är ganska bra, men fortfarande är det den fria rörligheten och ekonomisk tillväxt som styr den politiska inriktningen. Det får negativa konsekvenser för folkhälsan genom t ex EU:s frihandelspolitik när det gäller alkohol som leder till ökat antal alkoholrelaterade sjukdomar, skador och dödsfall i synnerhet bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper

De sociala skillnaderna i ohälsa ökar också p.g.a. EU:s protektionistiska jorbrukspolitik som främjar konsumtion av mindre nyttiga produkter som fett och socker och begränsar konsumtionen av frukt och grönsaker speciellt bland låginkomsttagare.

För vänsterpartiet är det viktigt att värna det nationella beslutsfattandet över hälso- och sjukvården och att beslut fattas på lägsta effektiva nivå. Därför är det ett brott mot dessa principer att EU tar alltfler beslut som leder till en konkurrensutsättning av vården. Det fria borgerliga vårdvalet EU måste skrotas och det måste finnas fortsatt krav förhandstillstånd vid utlandsvård. Vård ska ges efter behov, inte efter betalningsförmåga.

Andreas Falk

Psykiskt sjuka inte farligare än andra

2009-05-20T05:27:00.000-07:00

De tidigare våldsdåden som inträffade för ett antal år sedan och som var relaterade till människor med psykisk sjukdom ledde fram till en omfattande debatt om psykiatrins brister, vilket i grunden har varit positivt, men också till en intensiv hetsjakt inte minst från media på psykiskt sjuka där de utmålas som mycket farliga och mer aggressiva än människor som inte är psykiskt sjuka.

Därför är den studie som nu presenterats av Niklas Långström, våldsforskare på KI oerhört viktig. Studien bekräftar det som jag tror många redan har förstått att psykiskt sjuka inte är några livsfarliga individer som när som helst kan explodera och begå våldsbrott. Men att i kombination med droger så ökar risken att begå våldsbrott.

För att undvika ytterligare vansinnesdåd liknande dom vi fick bevittna för några år sedan menar en del att vi behöver utveckla olika kontrollinstrument för att kunna kontrollera vilka som kan betecknas som farliga. Jag är inte emot detta, det behövs, men det får inte bli en ensidig fokusering på kontroll.

Tänk om vi skulle lägga lika mycket resurser på att utveckla ett bra omhändertagande för dom som har både missbruk och psykisk sjukdom inom psykiatrin, då skulle vi kunna få verkliga resultat. Dessutom handlar det väldigt mycket om utbildning och kunskap om hur människor med psykisk sjukdom ska bemötas. Här finns idag stora brister inte minst i de kommunala verksamheterna. Så låt oss fokusera på rätt saker framöver.

Media har genom sin okunskap och snedvridna fokusering där psykiskt sjuka människor betraktats som farligare än andra bidragit till en kulturförändring i samhället, där många idag sätter likhetstecken mellan psykisk sjukdom och våld. Det är beklagligt, särskilt som RSMH genom informationskampanjer under flera år lyckades vrida pendeln åt ett annat håll och acceptansen och förståelsen för psykisk sjukdom hos befolkningen ökade. Min förhoppning är att KI studien ska bidra till en mer nyanserad debatt framöver och att resurser riktas till rätt och effektiva insatser. RSMH har mitt fullständiga stöd i den här debatten.

Hela studien kan läsas här!

http://jama.ama-assn.org/cgi/content/full/301/19/2016

Märkliga Europavalskampanjer

2009-05-20T04:54:00.000-07:00

Om några veckor så är det val till Europaparlamentet. Det är precis som tidigare ett tämligen anonymt val som ganska få verkar bry sig om. Argumentet från många att inte bry sig är att EU parlamentet har ändå inget att säga till om i viktiga frågor och deras makt är begränsad. Inget kunde vara mer fel. EU- parlamentet har förhållandevis stor makt och enligt min uppfattning har de allt för stor makt över frågor som de nationella parlementen med fördel skulle kunna besluta om själva. Det finns naturligtvis frågor som det kan vara viktigt att EU- parlamentet beslutar om, t. ex gäller det inom miljöområdet. Problemet är bara att det oftast blir beslut på en ganska låg ambitionsnivå och länder som sedan vill gå längre t. ex gällande miljökrav har inte den möjligheten.

Oavsett hur partierna ser på EU- parlamentets framtida maktbefogenheter så känns det lite konstigt när man tittar på deras budskap. Det är väldigt få buskap som tycks handla om och vara relaterade till frågor som avgörs och behandlas i EU- parlamentet. Några exempel; Socialdemokraterna har samma budskap som i riksdagsvalrörelsen "prioritera sysselsättningen är det viktigaste", eller egentligen är ju det ett nytt prioriterat krav eftersom det inte var det i förra riksdagsvalet. Folkpartiet pratar om "JA till Euron!", vilket ju inte alls är en fråga som Europarlamentet beslutar om osv. Överhuvudtaget är det väldigt svårt att uppfatta att det handlar om Europaparlamentsval, men förmodligen är det en strategi från partierna för att öka intresset och för att locka röster, men samtidigt blir det ett sätt försöka föra väljarna bakom ljuset. Jag är rädd att det kommer påverka valdeltagandet ännu mer negativt än tidigare val.

Därför uppmanar jag ta reda på hur partierna verkligen agerar i Europaparlamentet och vad de står för i de frågor som beslutas om där utifrån de maktbefogenheter som råder idag. Gå och rösta på vänsterpartiet!

Läs biografierna om Olof Palme av Kjell Österberg

2009-05-20T02:26:00.000-07:00

Jag läser mycket böcker, men inte särskilt inte ofta romaner, utan snarare historiska böcker och mer än gärna biografier. Biografier ger oss naturligtvis en bild av en person och dess liv, men inte minst så ger det information om det samhälle som personen levde i och kanske hade stor påverkan på. Det är därför jag tycker biografier är så intressanta eftersom det handlar om så mycket mer än bara en person. Det ger en omfattande kunskaper om olika skeenden i ett samhällets utveckling. Det kan t. ex handla om Sveriges roll under andra världskriget, viktiga inrikespolitiska skeenden, storkapitalets utveckling, politiska partiers utveckling.

Kjell Österbergs biografi i 2 delar om Olof Palme är mycket intressant läsning. Den första delen som kom ut i höstas och behandlade tiden 1927-1969 och den andra delen kom ut alldeles nyligen och behandlar tiden 1969-1986. Det som är så skönt med kjell österbergs biografi är att den är oerhört saklig. Om Olof Palme har det skrivits hyllmeter, men tyvärr har det ofta varit osakliga hyllningar som blundat för det negativa, eller så har det varit rena hatböckerna som på ett osakligt sätt smutskastar personen och de politiska gärningarna. I del 2 ges en tydlig bild av de förändringar som socildemokratin ställdes inför i takt med att borgerliga ideer gjorde sitt intrång under 80-talet influerade av Reagan och Thatcher. När jag läser det så får jag en stark känsla av att det är samma vånda inför utvecklingen som socialdemokratin står inför idag. Biografin belyser också på ett förtjänstfullt sätt kärnkraftsdebatten, löntagarfondsfrågan, u-båtsfrågan, jämställdhetsdebatten osv.

Löntagarfondsfrågan är särskilt intressant eftersom den så tydligt belyser att av de dilemman som Olof Palme hamnade i beroende på sin stil som politiker. Han var en fullständigt lysande retoriker och älskade den nära kontakten med sin publik och sina väljare. En fråga som han brann mycket för var ökad demokrati på det ekonomiska området och i sina tal var han ofta mycket radikal. När löntagarfondsfrågan dök upp uppstod en konflikt mellan den radikala retoriken och vad som egentligen ansågs önskvärt att genomföras i praktisk politik. Kravet om löntagarfonder kom från LO, vilket inte gjorde det lättare. LO hänvisade naturligtvis till att Palme ständigt pratade om betrydelsen av ökad ekonomisk demokrati för löntagarna, så därför var han tvungen att ta sig an förslaget. Det som i retoriken var så lätt att tala om, blev när det kom till praktisk politik till en belastning för honom själv och partiet.

Detta är bara ett exempel på viktiga och intressanta skeenden i svensk politik som biografin om Olof Palme belyser och väcker tankar om. Men om man är intresserad av svensk politik så rekommenderar jag verkligen till läsning; det väcker viktiga tankar om vad som pågår i svensk politik just nu.

Kjell Österberg som skrivit böckerna kan du läsa mer om här!

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kjell_%C3%96stberg

Ekonomirapport presenteras

2009-05-12T03:53:00.000-07:00

Imorgon presenterar Sveriges kommuner och landsting sin ekonomirapport som innehåller prognoser för kommun- och landstingssektorn fram till 2012. Det blir förmodligen ingen rolig läsning och särskilt dystert känns det eftersom vi har en passiv regering som inte inser betydelsen av aktiva åtgärder för att klara välfärden. Skattesänkningar på över 100 miljarder sedan 2006 har prioriterats istället.

Presskonferensen kan du följa här:
http://www.skl.se/artikel.asp?C=408&A=59700

Besök Sveriges Nationalparker

2009-05-12T03:26:00.000-07:00

I helgen besökte jag och Monica min mormor och morfar som bor i Horndal. Det ligger ganska nära Gysinge och Österfärnebos Nationalpark i Gästrikland. På lördagen tog vi därför en tur dit för att insupa den underbara naturen; forsande vatten, fåglar och en fantastisk bruksmiljö. I varje Nationalpark finns ett s.k. naturrum som är att betrakta som ett kunskapscenter om respektive nationalparks naturtyp och vilka djur och växter som är typiska för respektive Nationalpark. Vi kombinerade besöket med att äta rabarberpaj och vaniljsås. Rabarber är fantastiskt gott den här tiden på året både som soppa och i paj.

Länk till Österfärnebos Nationalpark:
http://www.farnebofjarden.se/start.asp

Sluta snusa!

2009-05-12T02:31:00.000-07:00

Förra sommaren började jag snusa igen strax innan vi skulle på semester till Abisko och Lofoten efter att hållit uppe 1 år. Varför? Jag vet inte, men nu har jag bestämt mig för att sluta igen. Bestämdce mig förra veckan på tisdag lkl 22.30. Många kanske undrar om det är svårt. Jag tycker inte det om man bara bestämt sig, men det är djävligt plågsamt; svettningar, yrsel, irritation, hjärtklappning, saknad, ångest osv, men om man klarar allt detta är så är det inga problem och man känner sig nöjd och upplever efter ca en vecka frihet. Ekonomiskt är det naturligtvis en mycket god investering, vilket kanske inte är så dumt i dessa ekonomiskt kärva tider. Så våga sluta snusa, om du varit så djävla dum som mig att du överhuvudtaget börjat.

2009-04-24T07:34:00.000-07:00

Vänsterpartiet har fel om folkomröstningar!

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har yttrat sig över grundlagsutredningens betänkande En reformerad grundlag (SOU 2008:125). I grundlagsutredningen föreslås att det ska bli lättare att få igenom en folkomröstning i kommun eller landsting. Idag är det fullmäktige som beslutar om en folkomröstning ska hållas, men det föreslås ändras till att om 10 procent av de röstberättigade kommunmedlemmarna föreslås att en folkomröstning ska hållas om inte en kvalificerad majoritet av fullmäktiges ledamöter avvisar förslaget.

Sveriges kommuner och landsting intar i sitt remissvar en kritisk hållning till ett sådant förslag genom att peka på ett antal risker. Man menar att det skulle stärka olika särintressen, risk för att folkomröstningar genomförs i frågor som inte lämpar sig för detta, det skulle kunna utnyttjas av främlingsfientliga krafter eller med udden mot utsatta grupper. Vänsterpartiet har reagerat kraftigt mot denna uppfattning och menar att SKL:s uppfattning antyder att medborgarna inte är kapabla att förstå eller fatta rätt beslut. Man menar också att det ger uttryck för en felaktig människosyn.

Personligen delar jag till stora delar SKL:s uppfattning och jag förstår inte alls vad det har med människosyn att göra. Men faktum är att förslaget riskerar bidra till en försvagning av demokratin, och inte minst den representativa demokratin. Vi har en respresentativ demokrati med direktvalda företrädare som har till uppgift att väga samman olika intressens åsikter och som utifrån det ska fatta beslut som tar hänsyn till helheten. Med ett ökat antal folkomröstningar som riskerar bli följden av förslaget, så kommer de som är starka och kan ta sig fram i samhället att gynnas och helhetsperspektivet i beslutsfattandet kommer missgynnas. Detta betyder inte att representativ demokrati inte kan förenas med deltagande demokrati, men den utvecklingen bör ske på andra sätt genom t. ex ett ökat inslag av medborgardialoger. Så jag vill alltså i likhet med SKL:s remissyttrande försvara dagens ordning och låt oss sedan komplettera den med andra former för att utveckla och stärka den kommunala och regionala demokratin.

2009-04-17T04:53:00.000-07:00

Alkholens påverkan på samhället och arbetslivet

SNS presenterade nyligen boken "Alkoholen, samhället och arbetslivet" på ett seminarium. Boken är skriven av Gunnar Wetterberg som är samhällspolitisk chef på SACO. Syftet med boken är att försöka belysa alkoholfrågan, inte anbart utifrån ett folkhälsoperspektiv utan också hur det påverkar samhällsekonomin och produktiviteten i arbetslivet. Folkhälsoargumentet är viktiga, men det är ett problem att perspektiven inte är vidare. Den alkoholpolitiska debatten skulle behöva företrädare från fler sektorer som är engagerade och blev bärare av grunderna i den svenska alkoholpolitiken.

Enligt statistik som presenteras i boken så motsvarar samhällskostnaderna som en följd av för hög alkholkonsumtion ca 30 miljarder årligen. Av dessa kostnader så hamnar ca 10 % på arbetslivet, dels genom ökat antal arbetsplatsolyckor, dels genom arbete som inte blir utfört - produktivitetsminskningar.

Vad är då lösningen på problemet? Enligt Gunnar Wetterberg så är det för mycket fokus på missbrukarna och för lite på de s.k. riskbrukarna. Dessutom betonas att det är själva arbetslivet som är problemet, men det skulle förmodligen vara viktigt att sätta in insatser i arbetslivet eftersom det är där som människor i hög utsträckning finns. T. ex så skulle Folkhälsoinstitutet kunna spela en stor roll genom att ge utbildning i bemötande av personer som är riskbrukare samt bidra till att utveckla metoder för förebyggande insatser på arbetsplatserna. Utbildningarna bör främst rikta sig till personer i ledande ställning, men också till t. ex huvudskyddsombud.

Jag tycker visserligen det kan vara vettigt att intensifiera insatserna i arbetslivet, men frågan är om det inte vore ännu bättre att använda resurserna för insatser där barn- och ungdomar finns. Skolan och idrottsrörelsen borde då vara självklara, men även andra platser där barn- och ungdomar lever sina liv. Enligt en rapport om barn- och ungdomars hälsa i Stockholms län så har antalet unga i beroendevården ökat 75 % åren 1998-2004. Antalet som vårdas för skadligt bruk av alkohol bland kvinnor 16-24 år har nästan femdubblats från 1997-2006. Samtidigt är det inom denna grupp som den psykiska ohälsan fortsätter att öka. Detta är naturligtvis alarmerande siffror och så småningom ska dessa unga kvinnor som ökat sitt drickande mycket kraftigt ut i arbetslivet, men då är risken stor att det är för sent. Att börja jobba med riskbruket när människor kommit ut i arbetslivet är inte tillräckligt. Det måste göras insatser betydligt tidigare i livet för det skulle förmodligen minska problemen med riskbrukare och missbrukare i arbetslivet.

2009-04-15T14:44:00.000-07:00

Doldisarna i politiken

I dagarna så träffades ett gäng politiska sekreterare som arbetar för vänsterpartiet i kommuner- och landsting runt om i landet för att utbyta erfarenheter. En sådan träff har efterfrågats under en längre tid, men ej blivit verklighet. Ofta möter jag människor som undrar vad en politisk sekretare gör för någonting, när man svarat på den obligatoriska frågan - vad jobbar du med och man svarar att man är politisk sekreterare i landstinget. Svaret brukar ofta bli i stil med, jag stöttar och hjälper politiker i deras arbete. Analyserar ärenden, skriver förslag, diskuterar med andra partier, förberder debatter osv. Reaktionen blir ofta efter en sådan beskrivning - vilket oerhört kul och intressant arbete.

Yrket är alltså tämligen okänt för allmänheten trots att vi faktiskt finns återgivna i kommunallagen, men vem tusan läser den som kvällsläsning, så kanske inte så konstigt. Vad många kanske dessutom inte tänker på är politiska sekreterares stora betydelse för politikers och politikens utforming i parlamentariska församlingar. Somliga menar att deras inflytande är så starkt att de förstärker tjänstemännens makt på bekostnad av de demokratiskt valda politikerna. De skulle också bidra till onödiga spänningar mellan partier och politiker i diskussionen om sakfrågor i sin iver att alltid försöka skapa publicitet för sina egna syften.

Förmodligen är dessa risker tämligen överdrivna och istället bidrar politiska sekretare till att vitalisera debatten och därmed demokratin genom sin kreativitet i nära samspel med opolitiska tjänstemän och förtroendevalda politiker. Men naturligtvis finns det tillfällen då politiska sekreterare informellt påverkar politiska ställningstaganden och beslut på ett sätt som inte känns helt lyckat ur demokratisk synvinkel. Å andra sidan är informell maktutövning någonting som alltid funnits och förekommer allt mer i samhället som helhet, så det är inget unikt för den politiska sfären.

2009-04-15T14:00:00.000-07:00

Konsumtionsamhället - vägen till den totala lyckan?
Den polsk-tyske sociologen Zygmunt Bauman har i boken "Konsumtionssamhället" på ett föredömligt sätt beskrivit kounsumtionsamhällets olika mekanismer, betydelse och påverkan på samhällets utveckling och individnivå. Idag pluppar nya köpcenter upp ur jorden som svampar och shopping har förvantlats till någonting som ersatt andra sätt att umgås i samhället. Deltagande i olika typer av aktiviteter i politiska partier och andra organisationer står ofta långt ner på listan av engagemang till förmån för att vara en aktiv spelare i konsumtionsamhället som shoppare.

En av förutsättningarna för konsumtionsamhället är tvånget hos människor att hela tiden vilja eftersträva överflöd och känslan att tillgången till de senasta prylarna leder till status och en förhoppning om ökat lycka, samtidigt som det finns tydliga inslag av ekonomiskt hyckleri. Konsumtionssahället fungerar som djupt segregerande. De som lever i fattigdom hamnar snabbt utanför det som anses vara en viktigt social arena och som gör att du kan vara någon. I förlängningen riskerar det leda till ökat kriminalitet bland dom som inte passar in och utanförskapet förstärks. Om du inte har några pengar får du skaffa dig det genom kriminell verksamhet för att kunna köpa sådant som ger dig status och en starkare social ställning. Det finns helt enkelt ingen plats för de fattiga i det växande konsumtionsamhället.

Och just i dessa tider när inte minst ungdomsarbetslösheten växer så kommer de sociala och segregerande effekterna av det växande konsumtionsamhället bli allt tydligare. Kanske är det också jakten efter den nyaste och häftigaste prylen för att vara någon och få status som har lett fram till den allt ökande stressen bland barn- och ungdomar idag. Konsekvenserna är ökad psykisk ohälsa, inte minst gäller det unga tjejer.Det finns all anledning och fundera över sociala konsekvenser för samhället och den enskilda individen i spåren av ökad konsumtionshysteri.

2009-04-09T03:22:00.000-07:00

Grattis Färjestad BK!

Vargarna från Värmland har gjort det igen och gått igenom ytterligare en spännande finalserie på ett makalöst sätt för att slutligen naturligvis stå som segrare. Jag brukar normalt sett inte bry mig särskilt mycket om ishockey nuförtiden, men det är lite för spännande och hjärtat klappar lite för mycket för Värmland för att kunna avstå. Dessutom blev det lite extra betydelsefullt när slaget stod mellan Värmland och Småland, eftersom Monica är från Småland. Så det är med glädje jag sätter mig på tåget i eftermiddag till Småland för att så fort vi kommit över gränsen till Småland stämma upp i sången "Vargarna från Värmland". Jag säger som Färjestads tränare Perra Johnsson - "Gu va gött!

2009-04-09T02:37:00.000-07:00

Tydligt samband mellan miljöpåverkan och antalet fåglar

I en rapport från Naturvårdsverket som getts i samarbete med Sveriges Ornitologiska förening presenteras resultaten från en inventering av Sveriges drygt 250 häckande fågelarter och hur antalet individer förändrats de senaste 30 åren. De senaste 30 åren är det fler arter där antalet individer har minskat än som ökat. Minskningen har drabbat flera vanliga arter i jorbrukslandskapet och skogslandskapet. T. ex är Sånglärkan en fågel som drabbats mycket hårt. Orsakerna är ett alltmer rationaliserat jorbruk- och skogsbruk och om inget görs riskerar vissa arter försvinna helt. Men det finns också arter som ökat, det gäller t. ex rovfåglar, gäss och svanar. Det beror huvudsakligen på insatser från samhället iform av ökat skydd, minskad jakt, ändrad markanvändning och minskad giftbelastning. Samtidigt finns det arter som ökat som en följd av ökad övergödning och klimatförändringar. Alla ökningar är därför inte positiva ur ett natur- och miljövårdsperspektiv.

Vad kan vi dra för slutsatser av detta? För det första att det är nödvändigt med insatser från samhället för att bromsa en negativ utveckling på miljöområdet. För det andra att minskningen och ökningen av fågelarter är en bra indikator på tillståndet i naturen och miljön. Vi måste nu alla bidra så att pågående insatser för natur- och fågelskydd fortgår och ytterligare kan stärkas. För att klara de nationella och internationella miljömålen om nyttjande av och bevarande av biologisk måmgfaldmåste betydligt hänsyn tas till de areala näringarna jord-och skogsbruk. Dessa omfattar mycket stora arealer och därmed omfattar de majoriteten av alla fåglar och de får därför extra stor betydelse.

Så ut och skåda fåglar under påsken för naturen och miljöns skull. Har du tur kanske du får se en havsörn sväva uppe i skyn precis som på bilden. Chansen är ganska stor.

2009-04-07T06:52:00.000-07:00

Det räcker inte!

Den borgerliga alliansen gick idag ut och lovade extra pengar till kommuner och landsting inför 2010. För Stockholms läns landsting skulle det betyda 450 mkr 2010, men med tanke på att nuvarande prognoser pekar på en mycket besvärlig situation inför 2010, så kommer detta inte vara tillräckligt. Den borgerliga alliansens politik har redan skapat ett mycket dåligt utgångsläge för kommuner och landsting. De generella statsbidragen för 2009 har inte värdesäkrats, vilket innebär minskade inkomster på ca 2,9 miljarder. Detta samtidigt som skatter har sänkts med över 2,9 miljarder. Därmed har de 10 procent som har högst inkomster fått 5000 kronor mer i månaden i inkomster. De rika blir alltså rikare medan kommuner och landsting får allt mindre resurser och tvingas säga upp personal. Vänsterpartiet har i sin budgetmotion 2009 i riksdagen föreslagit att kommuner och landsting ska tillföras en real nivåförstärkning på 9,4 mdkr 2009, 17,6 mdkr 2010, 28,6 mdkr 2011. Då utmålades vänsterpartiet som ett parti som tar "lätt på de offentliga finanserna". Med tanke på vad som skett den senaste tiden i Sverige och runt om i världen kan man konstatera att vänsterpartiets förslag framstår som tämligen försiktiga. Det finns idag många debattörer som förordar en btydligt mer expansiv finanspolitik. Dock inte den borgerliga alliansen som fortsätter att betrakta kommuner och landsting som ett "särintresse". Dom ger med ena handen med tar med den andra. Det räcker inte!

2009-04-07T05:48:00.000-07:00

Stockholmspolisen på träningsläger inför årets fotbollsäsong

Årets allvenska fotbollsäong har äntligen dragit igång. Förväntingarna är stora på härliga fotbollsfester runt om i landet och inte minst i storstäderna där derbyslagen kommer att äga rum. Men samtidigt som säsongen börjar står det att läsa i polismyndigheten i Stockholms tidning "Sambandet" om att Stockholmspolisen håller övning utanför Råsunda för att förbereda sig för tio så kallade högriskmatcher. När Stockholmspolisen summerade förra säsongen så visade det en dyster bild. Det är allt fler som använder fotbollen som ursäkt för att slåss och vandaliseringen har inte minskat - snarare tyder allt på ökade problem inför årets säsong. Låt oss hoppas att det inte blir så. Att Stockholmspolisen ligger i träningsläger är kanske inte så konstigt eftersom deras i uppdrag i samband med högriskmatcher är mycket omfattande. Kostnaderna är enorma, någonting som du och jag får stå för bara för att en liten minoritet använder fotbollen som en arena för att kunna slåss och starta upplopp. Jag har själv känt mig hotat och rädd i samband med fotbollsderbyn och det gör ont i mitt hjärta när jag ser hur dessa upprorsmakare förstör för samhället och fotbollen. Tyvärr så finns det nog inga enkla lösningar, men jag hoppas nu att inte vi som älskar fotbollen stannar hemma från matcherna av rädsla. Det skulle tyvärr innebära att bråkmakarna tar över, så gå på fotboll för fotbollens skull!